Senaste;

"Averie Kinglsey, you can't even imagine how hard It is for me to be away from you. It's like a piece of me is missing, because It's with you. I have never, in my entire life loved someone so much that I love you right now. I love you moore and moore everyday, even though when I'm being apart from you. My angel... you're my miracle in my life."

Applåder dundrade mot oss och vi möttes av flera leenden. Harry lutade sin pannan mot min och jag slöt mina ögon. Han var här. Hos mig. Jag ville aldrig mer släppa taget om honom.

---

"This is damn sick... 5000 people is watching you guys right now."

Louis log stort mot mig och fortsatte sen att prata med kameran som satt fast i laptopen. Harry bara satt och log.

"Averie? Yeah guys she is here." sa Louis och vinklade den svarta datorn åt mitt håll.

Jag höjde handen lite halvhjärtat och vände sen åter uppmärksamheten på iphonen jag hade i handen. Ett nytt meddelande från Fay låg oöppnat i inkorgen och jag klickade genast upp det.

"Jag måste bara säga att jag är otroligt jävla avundsjuk på dig Averie. Du fattar inte hur sjukt det känns att se min bästa kompis på twitcam med just nu världens hetaste kändisar. Och inte nog med det, du är tillsammans med Harry Styles... Harry Styles är tillsammans med Averie Kinglsey! Min barndoms-kompis, fattar du hur sjukt det är?! Åh jag börjar flippa ur nu märker jag. Jag saknar dig Averie, hoppas du har den bästa tiden i ditt liv! Och glöm inte bort oss här hemma i Sverige medan du lever ditt glamourösa liv i London. Hälsa alla!

Peace out xxxx. :)"

Jag reste mig upp från stolen och började gå emot dörren. Precis när jag skulle sätta min fot utanför tröskeln blev jag tillbakadragen och när jag tittade bakom mig möttes jag av Harrys leende. Louis hade vänt datan åt hårt håll.

"The world's most adorable couple, how many are with me on this one?" sa han och blinkade in i kameran.

"Where are you going?" Harry lade huvudet på sne och log gulligt.

"I want to go out and get some air, the sun is shining and before we know It It's gonna be cold. And yeah..."

Det syntes att han precis skulle öppna munnen för att säga något, men han blev avbruten av Louis' stämma.

"Hey! We can go to the tivoli today?! Please, It's been ages since last time!"

Vi alla tre utväxlade blickar för ett ögonblick och nästa sekund var vi alla påväg ut genom dörren. När vi kom ut i vardagsrummet möttes vi av Liams och Nialls koncentrerade blickar medan dom körde fifa. I soffan bredvid låg Zayn och andades ljudligt. Jag slog mig ner i soffan mellan killarna och Niall flinade åt mig. En signal tjöt från TV:ns högtalare och Liam flög upp och började dansa på stället.

"Goaaaal! I won, oh yeah! In your face Niall!"

"Whatever..."

Niall vände sitt ansikte åt mitt håll.

"So what's up Averie?"

"Uhm... Me, Harry and Loui are going to the tivoli, please come with us?"

"Yeah, I need to get out moore. So sure, of course I'll come with you guys!" Han log smått.

Harry stegade fram till oss och drog upp mig ur soffan. Jag tittade på honom förvirrat men han log bara och började gå emot ytterdörren. Han greppade tag i Canon systemkameran som låg på byrån.

Värmen slog emot oss när vi kom ut, gatan var lugn och inga bilar eller någonting syntes så långt man kunde se. Klickande ljud hördes bakom mig, Harry höll kameran i händerna och riktade objektet mot mig. Jag gick närmare och satte handen ömt framför linsen.

"Please don't."

Han sänkte kameran och tittade på mig med stora ögon och ställde sig sen precis intill mig. Harry virade armarna runt min midja och jag lutade pannan mot hans bringa. Hans doft omfamnade mig och jag log stort för mig själv.

"Why can't I take pictures of you?" Harry uttalade orden långsamt.

Jag bet mig i underläppen.

"Cause I always look horrible in all photos! I'm not like you, I don't look perfect in every single photo. Even though that would have been cool!"

Han släppte taget om mig och tittade mig nu istället allvarligt i ögonen. Solen framhävde den gröna nyansen i hans.

"You are always beautiful, don't forget that!"

Jag himlade med ögonen, ruffsade om hans hår och sprang sen iväg. Bakom mig var det alldels tyst och när jag kisade över axeln fick jag syn på Harry som låg livlös på trottoaren. Hans ögon var slutna och bröstkorgen varken höjdes eller sänktes. En vind sprintade mellan husen och kastade mitt hår bakåt. Jag vände om och kastade mig ner på knä bredvid honom. Fortfarande inte ett enda tecken på att han andades. Snabbt böjde jag mig fram för att göra mun-mot-mun metoden. När våra läppar möttes drog Harry in mig i sin famn. Jag drog mig förvånat undan och tittade chockat på honom. Han log bara försiktigt, fortfarande liggandes på asfaltstrottoaren.

"Oh idiot, I thought you were hurt or something like that." sa jag med sur ton.

"Hey, didn't you knew that It's my hair and you that keeps me alive. You messed my hair up and the you also ran away. So I couldn't no longer stand on my own feet." Han fyrade av ett charmigt leende.

"I love you, you jerk."

"I know you do, I love you to!"

Jag lutade huvudet neråt och lät läpparna spela över hans, jag kunde känna hur han log. Så jag kunde inte låta bli att göra detsamma.

"You are mine."

Ett harklande hördes och när jag tittade upp fick jag syn på fyra ansikten som tittade roat, ner på oss.

"Can you two just stop snogging for just a minute please?" sa Louis retsamt.

"Why, are you jealous?" Harry tittade kaxigt upp på honom.

"Ha Ha, you wish Averie is like my little sister..."

Louis sträckte ut handen mot mig och hjälpte mig upp till stående läge. Jag log tacksamt och kramade sen om honom hårt. Liam dinglade med bilnycklarna framför våra ansikten och vi började snabbt gå emot den röda bilen. Jag hoppade in och hamnade mellan Zayn och Niall.

Mina ögonlock kändes som gjorda av bly och av att befinna sig i Harrys famn gjorde det inte lättare för mig att hålla ögonen öppna. Allt ljud och ljus var som ett enda brus runt omkring mig. I mitt huvud tänkte jag tillbaka under dagen. Vi hade åkt alla karuseller och haft världens bästa tid tillsammans. Jag och alla killar hade till och med lyckats övertala Harry att åka berg- och dalbanan. Harry strök mig nu över håret och viskade i mitt öra. Allt lät som ett enda mummel och jag kunde inte förstå ett ord.

"We are home babe." Harry skakade om mig försiktigt.

"Yeah soon." sa jag utan ens lägga en tanke på vad han sa.

Dovt skratt hördes och jag lyftes försiktigt upp i luften. Några sekunder senare befann jag mig i sängen. Jag gäspade och öppnade ögonen. Harry vilade sitt huvud i sina händer och tittade på mig med sina perfekta ögon. Utan att vara ordentligt vaken satte jag mig upp och drog en hand igenom håret.

"Can i borrow your phone, I need to call mom and I can't find my own."

"Yeah sure, It's in the top drawer." Han pekade på byrån som befann sig längst bort från sängen.

Jag reste mig trött upp och gick med långsamma steg i den riktningen. När jag drog ut lådan var det första jag såg en liten, skrynklig lapp. Mitt hjärta sjönk som en sten och jag började skaka. Inte igen. Jag blev klarvaken, tog upp lappen och kastade den åt Harrys håll. Den störtade direkt ner mot marken.

"Please Tell me you didn't." Min röst lät tonlös, kall.

Jag begravde mitt ansikte i handflatorna och andades snabbt. Drog fingrarna frustrerat igenom mitt hår samtidigt som jag tittade på Harry. Mötte hans blick. Han hade ställt sig upp och läste nu igenom lappen. Hans ögon spärrades upp och han tog ett steg närmare mig. Jag ryggade bakåt.

"Tell. Me... You didn't do It." Jag darrade nu på rösten.

Hur kunde jag ha förlåtit honom. Det äcklade mig bara att tänka på vad han möjligen har gjort medan vi två var åtskilda. Färgerna runt omkring mig försvann och nu rann det tårar nerför mina båda kinder. Harry lade sina armar runt mig men jag slog bort dom.

"Tell me, now what the fuck this note means! Harry, I loved you. So fucking much!" Den sista meningen nästan skrek jag. Synen var suddig men jag kunde ana tårar i Harrys ögon. Han låtsades säkert. Allt det som hade varit riktigt i mina ögon, hade varit motsattsen i hans. Jag bet mig hårt i läppen och sjönk ner på golvet, Harry böjde sig ner bredvid mig.

"Leave me alone!"

"No, you must listen to me Aver.." Jag avbröt honom.

"Back off!" Fräste jag.

Han ryggade bakåt och jag sprang emot dörren. Precis utanför rummet krockade jag med Niall. Mina armar började krampa och jag begravde ansiktet emot hans tröja. Han satte sig ner mig med i sitt knä, och han torkade sen omsorgsfullt bort tårarna som strömmade nerför mina kinder samtidigt som jag tryckte mig tätt intill honom.

"Schh Averie, tell me what happend."

"Harry..." Nästan viskade jag.

How could you do this? I'm breaking to pieces and I'm afraid that I will never, ever be whole again

Without you, life has no colors, no joy and no love

I made the biggest mistake of my life. Letting you come back in my life, giving you permission to enter my heart

I'm full of scars, and those are never gonna heal

Right now, I wanna jump

Letting go

Disappear

Simply vanish from the face of the earth

Leaving you with only memories of me

Goodbye my lover

---

Kommentera!

Jag fattar inte riktigt! Hon kan väl inte bara bli sur på honom för att det ligger en lapp i Byron ?! :/ du får förklara i nästa kapitel som jag hoppas kommer typ NUUU!!!!!! :D <3

Oj förlåt! Jag såg bilden där uppe nu! Nu fattar jag ;) <3

grym novell börja läsa den idag och den är skit bra och nu deta med lappen menar u yp att han har haft sex med någon också har hon lämnat en lapp för de är så jag uppfattade det ?

Grymt bra novell! Du skriver jätte bra också :)



Längtar till nästa kapitel...! :)

Precis läst alla dina kapitel och dom är sjukt bra allihop!

längtar efter nästa!

du är grym :D

du skriver helt sjukt awesome <3 längtar till nästa del ;)

Jättebra ! Längtar efter nästa ! :D <3

Sjuktbra novell asså!