Senaste;

"I love you, but I gotta tell you something... I've done something terrible Averie, you'll never forgive me for this." Tårarna började strömma nerför hans kinder medan han fortfarande hade blicken fäst på mig.

---

{Lyssna medan nedanstående läses}

Min värld hade vänts upp och ner. Jag ville bort, bort ifrån allt. Få komma till ett annat ställe för att få glömma. Glömma sveket så att jag kunde fortsätta att leva mitt liv. Dom långa gardinerna fladdrade harmoniskt till vinden medan jag drömde mig bort i mina tankar. Jag tänkte tillbaka på Trent, och hur mycket jag egentligen hade saknat honom. Harry och jag hade gått för fort framåt. Jag var bara nästa tjej i ledet för honom. Inget mer. Tårkristaller började bildas i mina ögon. Men jag blinkade bort dom på några sekunder. Jag hade gråtit flera dagar i streck. Hejdlöst.

Jag tittade snabbt på kortet på min dataskärm och tårarna började rulla nerför kinderna. Tjejen från mina mardrömmar höll hand med Harry. Hon betydde mycket mer för honom än det han sa till mig, han trodde kanske att jag inte skulle hitta bilder på dom. Rubriken över bilden lydde. "Harry Styles And Ashley Benson Are The Cutest Couple 2012."

Dörrhandtaget trycktes sakta neråt och mammas figur stod snart i dörröppningen.

"Gumman, hur mår du? sa hon försiktigt.

"Jag vill bara bort härifrån mamma, jag vet inte vad jag ska göra. Jag klarar det verkligen inte." Tårarna började rinna igen.

Utan att säga ett ord satte sig mamma bredvid mig och torkade bort tårarna som letade sin väg neråt. Mobilen vibbrerade irriterat på nattduksbordet, och utan att ens kolla vem det var greppade jag tag om iphonen och med all kraft slängde den mot väggen. Ett klirrande ljud hördes och glasskärvor låg utspridda på golvet. Jag började ändå gå mot telefonen och kikade försiktigt på skärmen. 27 meddelanden från Harry, 12 från Louis och 15 från Niall. I loggen fanns det också ett mångtal missade samtal från Zayn och Liam. Jag svepte snabbt fingret över Louis' namn och alla meddelanden radades upp.

"How are you doing Averie? All of us are worried sick! Write me back when you're ready... and just give me a call If you need me, everything for my lil' sis.

//Louis x.

Jag log stort för första gången på flera dagar och fortsatte kolla igenom alla meddelanden. Alla meddelanden från Louis gjorde att jag började skratta. Utan att läsa vidare meddelandena från Niall och Harry tryckte jag in Louis nummer. Två signaler hördes innan hans röst hördes i andra luren.

"Averie, oh god!! Are you ok?!" Han lät orolig.

"Uhm, no... not really."

"I understand. But why did he do this to you? It's not like him."

"I don't want to talk about him right now, but please can you join me to the beach? I gotta clear my thoughts a bit. Have some fresh air."

"Yeah, positive... see you there in 10 minutes."

Det tutade till i telefonen och samtalet hade avslutats.

Jag sprang snabbt fram till garderoben och letade fram ett par shorts, och en diesel t-shirt. Tröjan jag hade haft på mig dom senaste dagarna kastade jag på golvet och drog snabbt på mig dom andra kläderna. Jag gick snabbt mot dörren, drog på mig ett par tygskor och lämnade radhuset. Stranden fanns några hundra meter bort så jag började gå med långa steg. Bakom mig hörde jag snabba, lätta steg och när jag vände mig om stod två små tjejer och tittade upp på mig med stora ögon.

"Are you Averie? Harrys girlfriend?"

Jag var, tänkte jag tyst för mig själv men sa istället något annat.

"Yeah, kinda... why?"

"We want to take a picture with you... the persons Harry love, we also love!"

-"But only If it's okey with you!" Tillade den andra tjejen vänligt.

"I guess that It's okey!" sa jag smått förvirrat.

Ett leende spelade tvärs över deras ansikten och dom båda tryckte sig tätt mot mig. Dom gav mig kameran och jag log ansträngt in i kameran.

"Already a celebrity Averie?"

När jag vände mig om stod Louis och flinade emot mig. Jag gick fram och omfamnade honom utan att yttra ett ord. Han slog armarna omkring mig och andades i mitt hår. Fortfarande med en arm över min axel började vi gå mot strandens riktning. När det var några meter kvar hörde jag vågornas lugna kluckande och den sköna tystnaden. Louis fortsatte gå framåt och slog sen sen ner i sanden och tittade upp på mig. Jag satte mig långsamt ner och han log försikigt mot mig innan han sen tittade allvarligt på mig.

"So tell me, what happend... Harry came home crying and saying that you never wanted to see him again after what he did while we were on tour. But he didn't tell me what he did... can you tell me maybe?"

"Everthing for you Louis."

Jag började berätta hela historien.

5 dagar sen

"There was this girl... I met on the tour, she asked me If I wanted to hang out and I said yes. We had this really nice time and suddenly she started to kiss me... why didn't I stop?" Han darrade på rösten men fortsatte snart igen. -"But we ended up in the bed... and... But It didn't meant anything to me Averie, I swear!!"

"You slept with her?!!"

Snälla säg nej Harry, att ni inte gick så långt. Men jag fick inte det svaret jag ville, han tittade ner i marken men nickade knappt synbart. Det kändes som om mitt hjärta gick i tusen bitar. Jag skulle precis resa mig upp när han höll fast mig och tittade på mig genom tårfyllda ögon.

"We didn't meet again, and It didn't meant anything to mee... I promise. You are the girl I love, you are my world Averie! Please forgive me, I'm so sorry."

Jag drog mig undan och viskade sen tyst.

"Then why did you do It? I thought you loved me... The least you can do Is to tell me her name. After that you'll leave me alone, and don't even try to talk to me again."

"Ashley Benson." sa han tyst.

"Goodbye for forever Harry Edward Styles, I hope that you'll have a nice life without me."

Jag började gråta tyst innan jag vände mig om och började gå hemmåt.

Ur Louis' perspektiv

Averie avslutade precis meningen innan hon brast ut i tårar. Jag drog henne intill mig och hon vilade huvudet mot min axel. Solen började sjunka snabbt och värmen började dra sig tillbaka. Jag ryste till men övervägde inte ens att resa mig upp. Averie skulle ha mig hos sig så länge hon behövde. Jag skulle inte lämna henne. Det var det sista hon behövde just nu. Min mobil vibbrerade till i fickan och jag fick anstränga mig för att göra så små rörelser som möjligt. Utan att släppa taget om henne låste jag upp mobilen. Sms från Harry.

"Hey mate, where are you?"

"I'm out... see you at home." skrev jag snabbt in och tryckte på skicka knappen.

Det tog endast sekunder innan han svarade.

"You are with Averie, aren't you?!?? Where are you, I really need to speak to her."

"I get a feeling that she doesn't wanna speak or even meet you. But I don't blame her I would do the same, how could you do that to her Harry? I thought you loved her!" Skicka.

"Have she told you?"

"Yeah, every detail."

"Who are you texting with Loui? You seem a bit irritaded.."

"Harry..." sa jag med ihop-bitna käkar.

Hon suckade tungt innan hon lade sig ner i den kalla sanden.

"Is he acting normal at home? Harry..."

"I haven't seen him much, he sits in his room quite a lot now. And when he's with us he doesn't barely say a word. His facial expressions tells me that he is in much mentally pain. And I can see that he has cried a lot. I felt sorry for him then, but not now really. He made a choice."

"I gotta admit that I miss him, a lot Louis. But I can't just go and forgive him... he really messed everything up."

Jag nickade lätt och lade mig ner bredvid henne. Hon makade sig närmare och vilade huvudet mot mitt bröst. Vi hade inte känt varandra alls länge, men det kändes redan som om hon var min lillasyster.

"Thanks for being there for me Louis, I'll never let you go!"

"As I said before, everything for you little sis'." Jag började sakta stryka henne över håret samtidigt som jag nynnade på tonerna till "What makes you beautiful". Hennes andetag blev snabbt tyngre, jämnare. Hon hade somnat.

---

12 kapitlet uppe nu... Är novellerna lagom långa ungefär?

Kommentera nu!