Senaste;

Dörren öppnades och in kom Niall, Zayn & Louis i släptåg, alla med ett stort leende på läpparna när dom fick syn på oss. Louis kom genast fram och gav mig en lång kram. Niall och Zayn omfamnade mig samtidigt. Precis efter att jag släppt taget om dom båda killarna drog Louis in alla i en gruppkram. Jag tittade på Harry och han vilade redan blicken på mig.

---

 

Niall kastade sig över mig och kramade om mig hårt, i ren förvånelse höll jag på att ramla ur soffan. Det klingande skrattet ekade i rummet och jag kunde inte göra något annat än att le stort.

"Careful Niall, careful!" Harry tittade skarpt emot Niall som fortfarande höll sina armar runt mig.

"Why?" Niall försökte låta seriös men det krackilerade och han började flina.

Harrys ansikte sprack upp i ett leende.

"Cause my world's in your arms."

Jag kunde känna hur mitt ansikte hettade till och skiftade färg. Niall släppte taget om mig och slog ut med armarna. Han gick mot Harry och lade en arm runt hans axlar.

"I thought you had Loui... It's unfairly If you're allowed to have Loui and Averie." Ett leende hördes in hans röst.

"You can keep Loui! I don't share Averie with anyone, not even you... sorry man."

Han drog mig intill sig och begravde ansiktet i mitt hår.

"Babe, I have a suprise for you later... hope you'll like It."

Jag vände mig försiktigt emot honom och lade mina armar omkring honom medan jag log stort. Snabba steg hördes i korridoren och när jag tittade upp möttes jag av Louis alldeles röda ansikte. Han andades snabbt. Dörren slog igen och Liam kom in i rummet med samma anfådda andning som Louis.

"Fan.... girls, everywhere!" Liam svalde hårt och klappade Louis lätt på ryggen.

"Poor Zayn's still out there."

Jag gled ur Harrys grepp, reste mig upp och började gå emot fönstret. När jag tittade neråt kunde jag se hur Zayn försökte trycka sig förbi den enormt stora folkmassan som hade samlats nedanför lägenheten. Pauls ryggtavla rörde sig emot honom och han drog enkelt in Zayn i huset. Bakom dom hördes besvikna skrik och jag kunde även se massa som grät. Det här var rena vansinnet. Tusentals flickor som grät över killar dom inte ens kände, inte ens hade träffat. Det var nästan skrämmande från min syn på saken. Fay ville helst förstöra hela huset om hon bara såg en bild på någon av killarna tillsammans med någon annan tjej. Jag rös lätt och vände mig om när steg hördes bakom mig. Zayn stod framför oss med ett stort flin över ansiktet.

"This thing with being famous is something I can get over... but the fans is one thing that I can never get used to... this is just crazy! But we wouldn't be where we are now without them so I'm not gonna complain."

Alla nickade och Zayn trängde sig ner i soffan mellan Liam och Harry. Jag stod kvar i fönstret och tittade ut över alla människor som stod i stora högar för att bara få en skymt utav killarna. Mitt otäcka minne tillsammans med Niall spelades upp i mitt undermedvetna och jag rös till. Armar lindades ömt mot mig och när jag sneglade över axeln möttes jag av Harrys gröna ögon som tindrade. En spinkig tjej i kortklippt rött hår slog till sin kompis på axeln och pekade mot uppåt mot vårat håll. Precis som om hon hade en mikrofon så vändes nästan alla ansikten upp mot oss, samt mobilkameror och systemkamerorna hölls upp. Harry lät sina läppar löpa över min hals utan att backa undan från den enorma glasrutan. Jag backade ett steg och drog för gardinerna igen, när jag vände mig om hade alla blickarna fästa på oss. Louis gjorde pussminer åt oss och Niall fyrade av ett brett leende.

"It seems like you two have been together in ages... like an old married couple!" Liam sken upp precis som om han vore stolt över sin kommentar.

"Seriously, tell me where we're going!"

Harrys händer vilade försiktigt mot mina ögonlock och jag hade god lust att rycka bort dom.

"No, we'll be there in a matter of seconds... calm down Averie!"

"Okey, sure... just for you."

Jag föreställde mig hur han log stolt och jag drog helhjärtat på smilbanden. Harry avlägsnade sina händer från mina ögon och jag spärrade nyfiket upp dom. Precis utanför bilrutan uppenbarades loggan för "Victoria Secret Fashion Show". Jag log stort och drog in honom för en kram. Ända sedan jag var liten hade jag velat gå på en sån här modevisning.

"In case you've missed this... I love you Harry Edward Styles."

"I love you to Averie Haley Kinglsey." sa han drömmande och kysste mig passionerat.

"Hey! You can snuggle up with each other at home, but right now I wanna go and see some hot models walking down the catwalk. Lets go!" Zayn klappade till Harry på axeln innan han smidigt hoppade ut genom bildörren.

Vi alla följde hans exempel och började gå i en klunga bort till igången. Så fort vi kom innanför dörren möttes vi utav några få kamerablixtar som upphörde rätt fort. Jag drog en lätt suck och tog tag i Harrys hand. Han log charmigt och vi trängde oss fram emot våra platser. Niall och Louis trängde sig ner bredvid Harry så jag slog mig glatt ner bredvid på högra sidan om Niall. Han skrattade tyst och klappade mig på axeln. Rummet släcktes ner och allt mummel upphörde. Musik strömmade ur högtalarna och modeller började röra sig fram och tillbaka över catwalken. Jag vände blicken mot Harry, han tittade redan på mig och log stolt. Han lutade sig över Niall och viskade sen högt i mitt öra.

"They aren't even beautiful compared to you."

Showen var snart slut och jag applåderade snabbt innan jag gick över till Harry och kysste honom kort på munnen.

"Let's go backstage boys! Oh ehm, and girl!" Zayn hojtade högt för att överrösta musiken.

Innan vi andra ens hann svara hade han dragit med oss och nu stod vi och blickade ut över alla modeller. Alla assistenter som for runt som myror. Vi följde efter Zayn som började gå och framför mig satt hon. Tjejen som Harry hade... hade. Jag kunde inte ens tänka ordet.

"Oh hey Harry, baby! I've missed you so much! How are you doing?"

Hon reste sig upp och kysste honom på munnen. Jag ryckte till och Harry ryggade tillbaka. Niall stod bakom mig och jag lutade pannan mot hans bröst... Han lade sina armar omkring mig utan att säga ett ord. Jag har ingen aning om vad jag skulle göra utan Niall och Louis.

"Don't you wanna kiss me anymore Harry, back in the UK you used to kiss me all the time. So why not now? I've missed you like crazy!"

Jag började darra lätt och Niall lindade armarna i ett fastare grepp runt mig samtidigt som han viskade lugnande. Han hade gjort mer med henne än vad han hade sagt. Louis, Zayn och Liam samlades runt mig och Louis strök mig stilla över håret. Dom förstod alltid när jag behövde dom. När jag sakta vände mig om med Nialls armar lindade omkring mig möttes jag av Ashleys blåa ögon. Hon log överlägset mot mig.

"So Niall, this is your girlfriend i suppose? You don't have such good taste in girls Niall, but let's just pretend that I didn't said that. She's not playing in your league, I have a friend that would fit you moore likely. Her name is Patricia, I could give you her number straight away!"

Hon släppte mig inte med blicken men pratade ändå om mig precis som om jag vore luft. Hon fokuserade åter igen på Harry.

"Let's go up to my dressing room, and do something..." Hon bet sig i läppen.

"Ashley, just leave me alone... I have a girlfriend."

"Yeah, me!"

"No, not you!"

Han tog ett steg åt sidan och tog mig i sin hand. Niall släppte mig och backade ett steg.

"This is my girlfriend, Averie. I made a big misstake back there in the UK, just get over It Ashley would you?! I did never love you. Never."

Ashley tog ett hotfullt steg mot mig och stannade bara några centimeter mot mitt ansikte. Hon lutade sig framåt mot mitt öra.

"You know... you're boyfriend is very good in bed."

När hon backade undan hade hon ett lömskt leende på läpparna. Jag släppte kvickt Harrys hand, knöt handen och slog till henne rätt över käken. Hon kved till högt och höll upp en hand mot kinden. Jag skakade handen irriterat i luften och svor högt för mig själv. Det dunkade i hela armen. Jag trängde mig förbi alla och sprang mot utgången. När den svala luften slog emot mig drog jag ett djupt andetag och satte mig ner på trottoaren. Jag lyfte upp högerhanden och granskade knogarna som var alldels röda. Dörren öppnades och någon drog upp mig på fötter. Harry drog in mig i en kram.

"What did she said to you?"

"It was nothing..."

Han suckade bara men fortsatte inte att argumentera utan bara stod och höll om mig. Jag andades fortfarande snabbt och adrenalinet pumpade.

Det enda som hördes var bilens spinnande och jag lutade huvudet mot fönster rutan. Jag hade inte ångrat någonting jag hade gjort under dagen. Tvärtom, jag var stolt för att jag vågade göra någonting istället för att gå och gråta, tycka synd om mig själv.

"I have another suprise for you Averie."

Bilen stannade och han gick ut med sin hand i min. Det blåste lätt och trädkronorna dansade i den milda vinden. Åter igen blev det svart för mina ögon och Harry började leda mig framför sig. Vägen var krånlig och jag höll flera gånger på att snava på den ojämna marken. Vi stannade helt plötsligt.

"You can open your eyes now!"

Framför mina fötter låg en enorm filt på marken, rosor var placerade i vaser och över oss hängde det banderoller och sidenband noga upsatta i trädens sköra grenar.

"It's beautiful..."

Han tog tag i mina armar och drog ner mig på filten. Jag vilade mot hans bröst och bara lyssnade på fåglarna som sjöng sina serenader och vinden som smekte ömt över gräset.

"Close your eyes Averie.." Hans förföriska röst viskade.

Utan att säga emot gjorde jag som han sa.

"What can you see?"

"Nothing?"

"That's my life without you in It."

---

Kommentera!

Vad tyckte ni?