Kapitel 33 - I'm More Than Glad To Discover It With You

  2012-05-27 / 17:06:32 / Watch The Stars [pausad] /
Senaste;
Jag sa namnet ett par gånger rätt ut, för att höra hur det lät. Harry skrattade tyst åt mig och smekte sen min kind med sin ena tumme.
"Yeah, I really like that name... Not to ordinary, but not to unusual either. It'll be perfect."
"I can't believe we are really gonna be parents, and I still can't believe that I will marry you. I love you so much." Han betonade so.
Jag kröp in under samma täcke som honom och slöt sen ögonen.
"You are the best that have ever happen to me." Mumlade jag innan mitt sinne seglade iväg.
Med Harrys armar virade omkring mig backade jag några steg och beundrade arbetet vi hade hållit på med dom senaste timmarna. Vi hade nästan fått in alla möbler, men jag tyckte nästan att det kändes som om det saknades någonting. Min blick skannade rummet och det tog då inte lång tid innan jag kom på det. Det var alldeles för lite färg och mysigt ljus. Jag mötte Harrys blick.
"I think we'll need some more colour in this room. Right now, it just look to booring... our little baby girl are going to sleep in here."
"Oh, that's what was missing... I knew it was something, but I couldn't quite put my finger on it. But please, can we do it tomorrow?"
Jag nickade bara som svar på hans fråga och han log svagt. Han började gå utåt för att lämna rummet, men jag stod kvar.
"Are you mad at me?... Please tell me the truth. I mean, you are only 18 and in just a few months you'll be a father. This with the pregnancy wasn't something we've exactly planned. It just sort of happend - it got forced on you. I don't want to stand in the way now when you're having such a great career and stuff. So I just need a straight answer from you. Are you mad at me because I got pregnant? Cause if you are, I will take care of Faith by myself... you don't have to do something you actually don't wanna do."
Harry hade vänt om och tittade nu förvirrat på mig. Han drog sen in mig till en kram och släppte inte taget.
"Averie... babe. This is the truth, and the truth only. I had no idea I would start a little family, and get married at the age of 18. This is a extremely big undiscovered path for me. But you know what? I'm more than glad to discover it with you. I am ready for this."
Jag log stort och hävde mig upp på tå för att nå upp till hans läppar. Han mötte mig halvvägs. Och precis som vanligt log vi båda.

Niall stormade in i rummet med ett enormt leende över läpparna.
"Hey hey guys! Listen to this, One Direction are going to a gala tonight and both of you are allowed to come, please join us?!"
Det stora leendet som Niall nyss hade förvandlades snart till ett sorgset uttryck. Jag visste vad han tänkte, att det lät så fel när han sa att One Direction var inbjudna på en gala... och både jag och Harry var inbjudna. Den meningen lät alldeles förvriden och jag antog att Niall också tyckte det. Jag tittade på Harry, och väntade på en reaktion. Han tittade bara ner på sina fötter och flätade samman sina fingrar. Han saknade helt klart allt och jag förstod honom. Just nu ville jag bara att han skulle gå tillbaka till bandet.
"Harry? You decide if we're going or not. But I really think you should... you miss it. I can tell, so don't deny me." Jag log lite svagt.
"Uhm... yeah I guess we'll go then. If it's okey with you?" Harry slängde en frågande blick emot mig.
Jag nickade snabbt och Niall började hoppa uppspelt på stället. Han drog in oss försiktigt i en gruppkram och när jag tittade upp på Harry log han enormt stort. Smilgroparna syntes tydligt och det gav effekten av att mitt leende blev ännu större.

Harry satt i sängen bakom mig när jag stod framför spegeln, hans blick verkade följa varenda lilla rörelse jag gjorde. Jag suckade högt när jag upptäckte att klänningen knappt kunde täcka min mage som bara växte hela tiden. Visst, det var normalt att magen ska bli större när man bär på ett barn... men jag kände mig tjock, verkligen extremt, tjock. Inte precis den bästa känslan i världen. Men jag bestämde mig för att slänga dom tankarna åt sidan. Jag gick bort ifrån spegeln, tog tag i Harrys hand och började gå iväg ut emot hallen där jag trädde på mig dom svarta klackskorna.


Limousinens däck tjöt till en aning när bilen stannade. Kamera-blixtarna haglade redan utanför. Det kändes som om jag inte hade gjort något sånt här på flera år, men det var bara någon vecka sedan sist. Innan jag öppnade dörren tog jag tag i Averies hand och steg sen ut på den orangea mattan. Hon tittade lite ängsligt upp på mig och jag log då så uppmuntrande jag kunde. Aldrig hade hon varit något fan av att stå i rampljuset. Det kanske hade varit dumt att gå med på att gå med här. Jag vinklade mitt huvud lätt åt vänster, emot Averies öra. Hon saktade in stegen en aning.
"Don't doubt on telling me if you want to go home. If you want i'll take you straight home."
Hon svarade inte, utan bara log och pussade mig snabbt på kinden. Flera reportrar höll ut sina mikrofoner emot oss, och samtidigt så ropade dom ut flera frågor. En speciell fråga fångade min uppmärksamhet. Jag placerade en arm kring Averies midja och drog försiktigt henne med mig. Framför oss stod nu en kort tjej, men håret bakåtdraget i en tajt hästsvans - klädd i en svart klänning. Hennes ansikte tycktes lysa upp när vi hade kommit fram till henne eftersom vi inte än hade stannat vid någon annan reporter.
"So I heard that the two of you are going to be parents very soon... is that true?" Kvinnan pratade med bred brittisk accent.
"Yeah! That is completely true. I'm so happy, and I can't really describe my feelings with words." Averie pratade glatt.
"Exciting, really! Congratulations to you guys then! But there is another rumor I wanna ask you two. Is it true that you will be Averie Styles in the near future? Are you really gonna marry each-other and becoming wife and husband?" Kvinnan log stort.
"Yes, that is also true. I don't really get it, how she can think that she is the lucky one of us." Den här gången svarade jag.
"Oh this is really big, great news! But can we go back to the baby again? Just a short question..."
Både jag och Averie nickade exakt samtidigt. Jag passade då på att låta mina läppar kyssa henne lätt i pannan.
"Do you know what gender the baby is? Please share with us in that case, and do you have come up with any names yet?"
"Me and Harry are going to have a little baby girl in our lifes... and we are planning to name her; Faith Mackenzie Styles."
"What a wonderful name! I wish you all luck in the future, you are topping the list of the worlds most hottest celebrity couples right now. Both of you are right under Angelina Jolie and Brad Pitt, and that isn't a bad thing at all. Thanks for the little chat with you!"

"How am I so lucky, soon we are going to be a real family... and you'll be my wife in a very near future. You're amazing babe." Viskade jag så tydligt jag kunde i Averies öra medan vi fortsatte att gå framåt. Jag skymtade Nialls hår bland den ganska trånga folkmassan och längde därför på stegen. Han vände sig snart om och Averie släppte min hand för att kunna möta honom i en kram.


Dagens upplevelse skulle jag nog aldrig glömma, jag hade fått syn på, träffat och pratat med mer kändisar än vad jag kunde räkna till. Bland annat hade jag fått en puss på kinden av både Cody Simpson och Justin Bieber. Men inget kunde mäta sig med kyssarna av Harry Styles, verkligen ingenting kunde vara lika slående. Jag var upprymd och lättad, för första gången så hade jag inte blivit attackerad av paparazzis. Dom var mycket lugnare vid sådana här tillfällen, mer professionella. Louis drog mig ur min diskussion med mig själv genom att sjunga högt till "Best Love Song" av T-pain. Han viftade med armarna vilt i luften och Zayn fick ducka ett antal gånger för att inte få en hand i ansiktet. Jag tror att det var mening att Louis skulle sjunga falskt, men han lyckades inte. Rösten lät fortfarande lika kristallklar som om när han uppträdde på scen. Istället för att bara vifta med händerna okontrollerat i luften började Louis köra sitt kända dance-move. "Stop the traffic, let em' through". Vi alla skrattade högljutt när Louis lyckades välta ner chipsskålen som hade stått bredvid honom på en hylla. Jag tittade lite snabbt på chauffören och såg hur han rullade med ögonen.

Jag hade bäddat in mig en tjock filt och gäspade stort. One Direction's dokumentär spelades på tv-rutan. Harry ställde ner två rykande tallrikar på bordet framför mig. Spaghetti Carbonara, en utav mina favoriträtter någonsin, jag antog att han visste om det. Harry höll fram en gaffel åt mig och kröp sen ner under min filt med tallriken i ena handen. När han upptäckte vad som var spelades på TV:n höjde han ett ögonbryn - innan han kollade på mig och skrattade lågt. Jag tittade bara oskyldigt på honom.
"Please can we switch channel? I don't wanna watch myself on TV, especially not when i'm eating... it's kind of weird."
Ett leende spred sig på mina läppar men jag böjde mig ändå framåt och böt kanal. Ingen utav oss pratade, vi var alldeles för upptagna med att äta upp maten - det var bara TV:n som bröt tystnaden. När jag hade skopat in det sista av spaghettin ställde jag ifrån mig tallriken på bordet. Harry följde snart mitt exempel och lutade sig sen tillbaka. Hans ögon tindrade nästan när han vilade blicken på mig. Jag lutade mig en aning framåt, flätade samman våra fingrar och tittade honom djupt i dom gröna ögonen. Innan jag skulle börja prata bet jag mig lätt i underläppen och tittade för en sekund ner på våra händer.
"There is something I need to tell you... it's actually quite important..." Började jag, pratandes med ganska låg röst.


Kommentera?


Pernilla

Världens bästa! Seriöst! Och hur gör du dina bilder? Tcksam för svar!! Älskar din novell!! :D <3

2012-05-27 @ 17:59:24
URL: http://asummertoremember.blogg.se/
Josefine

Du skriver skitbra!! :D

2012-05-27 @ 18:36:58
URL: http://directionernovell.blogg.se/
Emelia Selin

Sv: Tack så jättejättemycket! Du förstår inte hur glad jag blir av att du säger sådär! :D Verkligen ett jättetack!! :D:D:D



Du har en jättefin blogg! :)

2012-05-27 @ 18:37:18
URL: http://nnovellbloggen.blogg.se/
Miranda

Hoppas det inte är något tråkigt hon ska säga.. Hoppas det är ngt bra, typ att de ska få tvillingar! Eller nej, kanske inte det.... Men ngt annat bra.

Jättebra skriver iaf :)

2012-05-27 @ 19:43:02
Johanna

skit grymt my!! skriv mer nu.

2012-05-27 @ 21:18:31
URL: http://lifewithmore.devote.se
Ida

jätte bra!! :D längtar till nästa kapitel :)

2012-05-28 @ 01:11:07
Hanna

Jätte fin design och sjukt bra novell! :)

2012-05-28 @ 06:43:10
URL: http://onedirectiononedream.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

design av: joannalicious